Tro definierad

Första föredraget

1 Emedan tron är den allra första grundsatsen i uppenbarad religion och grundvalen för all rättfärdighet, så gör den, såsom en följd därav, anspråk på första rummet i en serie föredrag, vilkas avsikt är att för förståndet utveckla Jesu Kristi lära.

2 Då vi nu framlägger detta ämne, tron, så vill vi iakttaga följande ordning:

3 Först: själva tron, vad den är;

4 För det andra: det föremål varpå den vilar; och

5 För det tredje: de verkningar, som härrör från tron.

6 I överensstämmelse med den nu föreslagna ordningen skall vi först visa vad tron är.

7 Hebréerbrevets författare ger i det elfte kapitlets första vers av sitt brev följande förklaring av ordet tro:

8 "Men tron är en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om ting, som man icke ser."

9 Av detta lär vi, att tron är den vissa tillförsikt, som människor har om existensen av sådana ting, som de inte sett, och att den är drivkraften hos alla förnuftiga varelser.

10 Om vi lägger noga märke till oss själva och riktar våra tankar och reflexioner på våra själsförmögenheters verksamhet, så upptäcker vi lätt, att det är tro, och tro allenast, som utgör den verkande orsaken i allt vad vi utför, och att utan tro både själ och kropp skulle befinna sig i ett tillstånd av overksamhet, så att varje ansträngning, fysisk och andlig, skulle upphöra.

11 Om man skulle gå tillbaka och reflektera över sitt livs historia från den första stunden, som man kan minnas, och fråga sig vad det var, som eggade till handling, eller vad det var, som gav energi och handlingskraft i alla lovvärda yrken, kall och förrättningar, vad skulle svaret härpå bli? Skulle det inte bli detta, att det var den säkra tillförsikt, som man hade om existensen av sådana ting, som man ännu inte sett? På grund av din övertygelse om existensen av ting, som inte syns, hade du ett hopp, och var det inte detta hopp, som drev dig till handling och ansträngning för att erhålla dem? Är du ej beroende av din tro eller övertygelse för erhållandet av all kunskap, vishet eller upplysning? Skulle du anstränga dig för att erhålla vishet och upplysning, med mindre du trodde, att du kunde erhålla dem? Skulle du någonsin hava sått, om du intetrott, att du kunnat skörda? Skulle du någonsin ha planterat, om du inte hade trott, att du kunnat samla något därav? Skulle du någonsin ha framställt en begäran, om du inte hade trott, att du kunnat få något? Skulle du någonsin ha sökt, om du inte hade trott, att du kunnat finna? Eller skulle du någonsin ha klappat på, om du inte trott, att man velat öppna för dig? Med ett ord, finns det någon, vare sig fysiskt eller andligt, som du skulle ha utfört, med mindre du först haft tro? Beror då inte alla dina ansträngningar, av vad slag de än är, på din tro? Eller kan vi inte fråga: Vad har du, eller vad äger du, som du ej har fått i och genom din tro? Din föda, dina kläder, ditt hem, har du inte allt detta på grund av din tro? Överväg detta och säg, om det inte förhåller sig så. Rikta tankarna inåt på dina själsförmögenheter och se om inte tron är den verkande orsaken till allt, som utförs i ditt inre. Och om den är den verkande orsaken i dig, är den då inte detsamma i alla förnuftiga varelser?

12 Och liksom tron är drivkraften till all verksamhet på det timliga området, så är den även på det andliga. Ty Frälsaren säger, och det med rätta: "Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst" (Mark 16:16).

13 Och såsom vi genom tron mottar alla de timliga välsignelser, som vi erhåller, sammalunda mottar vi också genom tron alla de andliga välsignelser, vilka vi erhåller. Men tron är inte blott första orsaken till all handling, utan också till all kraft i alla förnuftiga varelser, både i himmelen och på jorden. Sålunda säger Hebréerbrevets författare, kap 11:3::

14 "Genom tron förstå vi, att världen har blivit fullbordad genom ett ord av Gud, så att det man ser icke har blivit till av något synligt."

15 Härav förstår vi, att själva ursprunget till den kraft, som fanns i Guds sköte och varigenom världarna danades, var tro, liksom att alla skapade ting har existens genom detta i Gudomen existerande kraftursprung, så att allting både i himlen och på jorden och under jorden finns till genom tron, såsom den var i Honom.

16 Hade det icke varit för trons skull, så hade världarna aldrig blivit danade, ej heller skulle människan ha blivit formad av jordens stoft. Tron är fundamentallagen, varigenom Jehova verkar och utövar sin makt över alla både timliga och eviga ting. Tar man bort denna princip eller denna egenskap - ty det är en egenskap - från Gud, så upphör han att finnas till.

17 Vem kan inte inse, att Gud, om han danade världarna genom tro, också genom tro utövar sin makt över dem, och att tron alltså är ursprunget till makt? Men om den är ursprunget till makt i Gudomen, så måste den vara detsamma i människan. Härom vittnar alla heliga skriftställare, och den lärdomen har de försökt att meddela människorna.

18 När Frälsaren förklarar grunden, varför lärjungarna inte kunde utdriva den onde anden (Matt 17:20), säger han, att det var för deras otros skull. "Ty sannerligen säger jag eder: Om I haven tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skolen I kunna säga till detta berg: 'Flytta dig härifrån dit bort', och det skall flytta sig; ja, intet skall då vara omöjligt för eder."

19 Moroni har i sitt kortfattade utdrag av sin faders urkunder givit oss följande framställning av tron såsom upphovet till kraft. Han säger, att det var Almas och Amuleks tro, som förorsakade, att fängelsets murar rämnade, såsom omtalas i Alma 14:27-28. Nephis och Lehis tro åstadkom förändringen i lamaniternas hjärtan, då de blev döpta med den Helige Ande och med eld. Se Hel 5:45. Och genom tro blev berget Zerin flyttat, när Jareds broder talade i Herrens namn. Se härom Ether 12:30.

20 Härtill kan bifogas, att i Hebréerbrevet, kap 11:32-35, Gideon, Barak, Simson, Jefta, David, Samuel och profeterna sägs ha genom tron besegrat kungariken, övat rättfärdighet, fått löften uppfyllda, tillstoppat lejons gap, dämpat eldens kraft, undkommit svärdets egg, blivit starka från att ha varit svaga, blivit väldiga i krig och drivit främmande härar på flykten och att kvinnor har återfått sina döda, och så vidare.

21 Även Josua bjöd i hela Israels närvaro solen och månen att stå stilla, och det skedde så (Josua 10:12).

22 Nu märker vi, att de heliga författarna säger, att allt detta utfördes genom tro. Genom tro blev världarna danade. Gud talade, kaos hörde det, och världarna framkom genom den tro som han hade. På samma sätt med människan. Hon talade i Guds namn genom tron, och solen stod stilla, månen lydde, berg flyttade sig, fängelser föll, lejons gap tillslöts, människohjärtat förlorade sin fiendskap, elden sin våldsamhet, arméerna sin styrka, svärdet sin fasa och döden sitt herravälde. Och allt detta skedde genom den tro, som var i människan.

23 Utan denna inneboende tro skulle de förgäves ha talat till solen, månen, bergen, fängelserna, människohjärtat, elden, arméerna, svärdet och döden.

24 Alltså är tron den första stora, ledande fundamentallagen, vars makt, herravälde och myndighet omfattar allt. Allting existerar genom den; genom den uppehålls det; genom den förvandlas det och genom den förblir det oförändrat, allt i överensstämmelse med Guds vilja. Utan den finns det ingen kraft, och utan kraft kunde det ingen skapelse finnas, ej heller någon existens.